Site Title

Jag skall här jämföra två språk:

Mitt och ditt.

Egentligen finns det

Ingen jämförelse mellan

Dessa två. Mitt är så rikt!

Med bara få ord

Kan man föra en konversation

Från sena natten till

Första solstrålarna. Bara få ord

Och man kan se hela Universum

Som en ask vars innehåll

Rymmer allt, dig och mig

Och våra språk med.



Här ska jag lista ut

Dessa dyrk ord, som

Hjälper oss att

Oavbrutet föra samtal

Om allt och ingenting.




Säg jag träffar någon

Jag har inte sett på länge.

Jag ropar: Nie no kurwa,

Kope lat! Han,

Naturligtvis han och

Absolut inte hon,

Han känner inte igen mig

Ser verkligen förvånad ut!

No kurwa, säger han,

Känner vi varann?

Nie poznajesz? frågar jag.

Starego, kurwa, znajomego?

Och nu känner han igen mig,

Janek, kurwa? To ty, kurwa?

No kurwa, niech to

Chuj zajebie!




Så kan det gå

På vårt språk, dock

Inte ditt!




En gång, länge sedan,

Jag var mycket yngre då,

Stötte jag på en känd

Översättare från vårt språk

Till ditt, Anders B.

Jag minns inte hur, men

Vi kände varann,

Kanske träffades vi

Hos bekanta, kanske

Annanstans.

Hur som helst, jag

Var lite berusad, för

Jag var på författarnas träff

Och då blir man lätt

Alkoholpåverkad, med

Alla dessa sköna

Författarinnor man

Gärna skulle

Hamna i sängen med.




Anders B. var där med.

Hans polska var nästan perfekt.

Nästan, för att han inte behärskade

Dessa små ord som är

Så hjälpsamma i våra

Nattliga konversationer.




Som sagt var, jag var

Berusad, bara lite, men

Tillräckligt för att

Förflytta mig till

En balkong med utsikt

Över en berömd gata

I huvudstaden.

Här fanns inga stolar

Så jag satte mig på

Balustraden som var

Så låg att med ett glas

Till kunde man hamna

På trottoaren och dö!




Då plötsligt uppenbarade sig

Framför mig Anders B. Den

Berömde översättaren av

Polska författaren Witold

Gombrowicz!

Personligen tyckte jag

Inte om honom, jag menar

Gomba, inte Anders B.

Hur som helst, Anders B.

Stod nu framför mig,

Nästan ansikte mot

Ansikte, och jag blev

Lite rädd att en liten

Knuff och jag kan säga

Bye bye till livet,

Som just då tedde sig

Ganska behagligt för mig.




Hur som helst stod han där

Och han luktade vitlök,

Och jag var nästan på gång

Att säga nåt obehagligt då

Skrek han för hela Stockholm:

Ja kocham Zbyszka!




VAD?!




Kocham go, skrek Anders B.

Och väntade inte på

Min reaktion utan

Försvann lika plötsligt

Som han uppenbarade sig.




Han älskade Zbysiulo 

(Som hans vackra 

Polska fru Ela 

Kallade maken) Puszynski!

Å! Vilken smaskig grej!

Tänkte jag helt oväntat

På svenska!




Och här

Kan ni se

Skillnaden

På våra språk.




På polska skulle jag

Addera våra fina

Polska dyrk ord, som

Själva skulle piffa upp

Ordentligt det hela

Som var så

Oroväckande ovanligt

Att jag satt på den

Farliga balustraden

Ännu en stund till!




På svenska fanns det bara

Kanske ”jävla”

Och som högst, ”Fy fan!”

Och säg mig

Vad skulle de fylla

För funktion för att

Belysa den märkliga

Situationen där en man

Bekänner kärleken

Till en annan man

På en balkong till

Ännu annan man?




VAD?!