For Britt

För den outtröttliga Britt L. från Mdbkont.

Här kommer hon,
Britt från Mdbkont;
Om du inte vet,
Säger jag inget mer.

Vi, de hemlösa,
Vet vad det handlar om.
Kalla henne vad du vill,
Hon år en i en miljon,
Det kan jag bekräfta,
Inget snack om det.

Man vet ingenting, man är
Den man är.
Man vet inte vem man
Ska möta där, där alla
Vi, som sover under
Bara himmelen, eller
Nån annanstans där vinden
Sussar igenom tomma
Dörrkarm, eller
Som kanhända
På ett vandrarhem
Mitt i stan där rika
Polacker beblandas med
Oss, de hemlösa med
Bostadstillägg.

Jag ska säga det utan
Myndighetspersoners
Omvägar, talande tystnader
Och helt enkelt rena
Oviljan att sätta sig i
En hemlös skor.

Här går: Utan Britt
Mitt liv vore
En förlorad tid.
Hos henne på
Mdbkont
Man är en man,
Inte klient med föga
Rättigheter utan kanske
Den att föra en
Ovärdig existens
På gatan eller vandrarhem.

När hon pratar i telefon
Med en myndighetsperson
Som vill föga befatta sig
Med ens akuta problem,
Som handlar kanske
Om liv och död,
Hon, Britt, förklarar,
Med hårda ordaslag
(kanske en neologism?)
Att människan på andra
Sidan tråden är helt
Paff; hon fattar
Inte att någon,
Någon vågar sig på
Hennes lilla expertis fält!
Vad är det som händer här?
Tänker hon, för det är
Vanligtvis hon, sällan han
Som lyssnar på
Andra trådens ända.

Det tog oss hela 2 år
Att komma överens med
Järvas jävliga
Myndighetspersoner.

Två år av kampen
För rättvisan; i annat
Land en beslutsam man
Skulle ta lagen i egna händer
Och slå sönder
Järva iego matj Douglas,
Och andra med.

Därför att det fanns andra med
I detta orena spel;
Deras namn dock är okända för mig.
Andra fattade flera beslut
Om min vara eller
Icke vara och de var helt
Belåtna med jobbet well done.
Han, dvs jag, får inte bo
I judiska hemmet för han,
Enligt oss här i Järva,
Är inte tillräckligt judisk.
Dessutom,
Och det måste erkännas idag,
Vad tycker han om Palestina,
Denne jude från Lviv
Och Bratislava?

Efter Douglas kom en namnlös tös;
Hon försvann innan veckan var slut.
Mina handläggare stod inte ut
Med en man så olik dem
De var vana med
I Järvastadsdel.

Efter henne kom en ungdomlig Mona,
Hon fick reda på mina sällsynta behov:
Jag ville kissa o bajsa i lugn och ro
Dvs jag behövde ett rum med toa och
Dusch om möjlig på samma plats,
Och inte som nu, dvs då, när Mona
Kom på besök hos mig
På mitt vandrarhem.
Och hon nickade med förståelse,
Hon även sa så uttryckligen: Jag förstår,
Sa hon och tittade på mig med
Total hängivenhet. Så snällt
Av henne, tyckte jag, så snälla
Kunde väl alla i jävla Järva bli,
Om de bara ville!

Men hur kommer det sig att du,
Kan nån fråga, hamnade
I muslimska gängen fäste?
Väl, två ytterst välvilliga
Socialtjänstens agenter
Ställde frågor om si och så
Och jag svarade rakt på sak.
De bägge nickade och visade
Sina medmänskliga känslor
I välplacerade leenden, som
Myndighetspersoner här
Får träna på speciellt förberedda
Praktfulla kurser i vackra
Skärgårdens konferens hotell.

Efteråt skiljdes vi
Nästan vänskapligt:
Vi log våra autentiska leenden
Mot varann i hoppet att
Vi syns inget mera.

Och så blev det!

Men! Men!
Jaaaaaaa, vad ska man säga?

Efter all min berättelse om
Polska judarnas öde
De placerade mig i Järva!
I jävla Järva!

De, även Britt, försökte
Övertyga mig att jag blev
Lyckligt lottad dit!
Att socialtjänstens lotteri
Maskineriet är helt oberoende
Av alla möjliga myndigheternas
Påtryckningar!

Men jag tror att med detta lotteri
Är ungefär som med likadant
Skraplotteriet på tv:
Hur kommer det sig att
Varje gång nån lyckligt lottad
Människa drar vinst?

Hur är detta möjligt om
Inte inblandade parter
Helt enkelt fuskar för
Tittarnas behag?

Skillnaden mellan oss
Lyckligt lottade är
Att de vinner pengar
Och jag förlorar dem.

Vad man lär sig här
Är att räkna noga;
Man är gammal och
Får pension, så mycket
Man får och den summan
Ska räcka till så
Många utgifter.

Man räknar och vänder
På slantar hit o dit
Och hur man än räknar
Man ser direkt att man
Måste uppfinna ny
Matematik,
Får att det hela ska
Gå runt.

Ska jag mäta mig full idag
Eller betala färdtjänst och
Ta en avocado till lunch?
Så räknade jag med jävla
Järvas förtjänst som garanterade
Mig ett skäligt liv med
3 tusen kronor i underskott.
På grund av detta hade jag
Gratis hemtjänst, men de
Kunde inte räkna med att
Köpa nåt mera åt mig än
2 kilo Lidl köttbullar som
Anses bästa här.


Så gick det till
I nästan hela 2 år
Av vår kamp, min och
Britts (jag har inte
Glömt henne!)
2 år i ett rum utan
Fönster och kiss o bajs
Utanför.
Tänk er sådant skäligt liv,
Kära medmänniskor i
Järvastadsdel!

Jag överklagade deras
N-te beslut om att de inte
Ser möjlig behov av mig
I ett bo med stöd.
Han klarar sig väl
På vandrarhemmet, så
Vi i Järva tycker att han får
Stanna där och njuta
Av alla lukter från
Internationella kök!

Och hör och häpna!
Förvaltningsrätten gav mig rätt!
De skrev i domen att Järva
Måste ge mig bo ”med
Omedelbar verkan”!

De där på jävla Järva var
Helt förkrossade!

Emil, min 4de handläggare,
(För Mona slutade kort efter
Vår träff på vandrarhemmet),
Han ringde mig och
Föreslog ett träff i detta hus
Där jag skulle få bo
Tills det gick att fixa nåt
Bättre.

Vi träffades
Han såg sjukligt ut
Och genast frågade
Om JAG mådde väl.
Väl, den Järva jävel
Avslog min sista begäran
Om skäligt liv
Och på det avslaget
Byggde förvaltningsrätten
Sin dom. Jag tittade på
Honom som om jag såg
En galen hund.
Hur handskas man med sånt?
Men här i detta land man
Bör besvara med likadan cool,
Dock jag, jag var arg och
Sa så cool som jag kunde:
Fan alltså, att du vågar
Ställa mig en sån irriterande
Fråga! Hur tror du att jag mår?!

Han såg på mig med
Yttersta förvåningen;
Yyy, hm, äää, svarade han
Och så gick vi att träffa
Min kontaktperson, som
Skulle bekräfta att ligget
Är här och väntar.

Vad tycker ni, mina
Möjliga läsare från Järva
Eller annanstans?
Är det kosher, som vi säger
I synagogan, att boven
Som avslog min önskan
Om skäligt liv ska nu
Förklara för denna
Kontaktperson
Vem jag är och vad jag vill?
Kan ni fatta det?

Men så är det här.

Hur som helst,
Vi kom överens om flytten dit.
Och när vi skulle skiljas åt så
Emil sa att han ska på semester
Och sedan få pappa ledig
Så att vara kontakter blir
Inget mera.
Men andra kan svara på mina frågor
Från samma mejl adress, så allt
Blir som om ingenting gick snett.
Sa denne Emil, som ska ha
Pappa ledig medan hans partner
Ska gå och tjäna slantar för
Deras skäliga liv.

Han lovade allt det, men vad tror ni?
Höll han sitt ord?
Nej, Emils ord var inte värd ett skit.


Jag skrev till adressen och skrek
Du lovade, din skit! Du lovade!
Ingen svarade, MEN
En Isabelle från Järva skrev
Från sitt eget mejl adress
Att all är som det ska. Och nu är hon
Min 5te handläggare,
Dock
Bara tillfälligt, för även hon
Skall på semester!

Ack, jävla Järva, hur tänker ni
Lösa mitt dilemma?
Ska jag dra er igen inför rätten
Eller ska jag låta bli?

Och vem stödde mig under
Denna påfrestande tid?
Britt, så klart, och några till,
Främst Katarina*/ och My,
Den ena läkaren och andra en
Sjuksköterska, de tog hand om
Min hälsa och piggade upp mig
När jag behövde det.

Hur slutar det hela
Vet jag ej. Jag är 80
Och mycket mera
Ska det inte bli.

Och Järva och dess anda
Förblir densamma för all
Kommande tid.
Det är
Ju i byråkratins natur
Att i namn av det goda
Förstöra vad den kan
I vårt dagliga liv.

*/
Å, vilken besvikelse med
Denna Katarina Klasa
En läkare dock utan
Det som krävs
Av varje en
Som avlade Hippokrates ed.

Jag trodde att hon
Ville mig väl! Jag var
Helt övertygat om att hon
Skrev dessa intyg
Så att jag kunde hamna
I ett rum med toa
Och dusch, men
Å, jag var så lurad
Av denna lömska doktor!
Mer som en bödel
Vanlig i Nazi Tyskland
och Soviet, men här?

Minns ni Gregorenko,
Sovietiska generalen?
Eller stackars ångestfyllda
Tyskar som hamnade i
Avdelningen T4 register?

Nej, ni är så
Oberörda av
Europas gemen mäns
Historia!

Här kommer hur det blev
Med dr. Katarina Klasa!

Jag
Vill ha ett bo
Med toa och dusch;

Hon
Ger mig nummer 2
På en skala
Där det betyder att
Jag är "på gränsen
Till psykisk sjukdom".
Som sägs där.

Ja, en läkare i
Nazi Tyskland
Eller i Soviet,
Men här? Här?!

Hur slutar det?
Vet ej.
Illa får henne
Hoppas jag.

En läkare ska bota,
Inte skada en
Avsiktligt,
Som hon här -

Dr Klasa, helt
Utan class.


Till sist
Hamnade jag i
Stränga händerna
På parteigenossin
Helena Smrad.
Rätt för hennes namn
Hon luktade illa
Med partei slang
Ämnad till att ta kål
På mig, en jude
Från ett närliggande land
Som hamnade i Järva
Utan att vilja det;
Felet var inte mitt
Utan, som jag har
Berättat
Socialtjänstens
Ivriga agenter.

Vad kommer näst?
Vi får se, men
Inget god
För hennes skull.












Leave a comment